Överraskad!

Överraskning!
Luna klarade operationen så bra. Roger och jag var såååå imponerade av hennes sätt att hantera dagarna innan och efter operationen. Vår lilla tjej är väldigt modig och stark! En superhjältes egenskaper!

Överraskad!
Julen tar slut så fort! Men jag hann njuta lite. Våra barn är nöjda och tomten kom. Familj är alltid familj och på julen är det familjen som räknas. Men det bästa med jul är juldagen. Då leker vi, bygger lego oftast. Myser och inga måsten finns…

Överraskad!
Gott Nytt År! Jag var ledig på nyårsafton och nyårsdagen. Det var längesedan. Sköna vännerna som numera är familjen vi valde och hade tur som valde oss. Det bästa med nyårsafton var nyårsdagen. Brunch och sen en skogspromenad! Bästa starten på nya året.

Överraskad!
Nått är på gång! De planerar något! Martin kommer vara där. Är Koko Barnvakt? Min födelsedag och inget händer?! Men fika med M&M det är mysigt. Men jag fick inte gå någonstans… Mysbralleläge på födelsedagen var inte vad jag önskade mig i år! 35e året!
Lördag, världens slappedag. Spela lite, spela lite till. Orkar inte greja hemma… Roger säger att vi ska äta ute på kvällen för att fira lite. Mat =/ inte så sugen på att bara äta. Vill göra något! Överraskning!!! Där sitter dom. Hela goa gänget. De som ger energi. De varma människor som man hoppas alltid väljer att vara familjen vi valde.
Tack för en ypperlig födelsedag!

Överraskad!
Jag jobbade en söndag. Det var kul =D När jag kommer hem och posten från fredagen äntligen hade lämnat vår brevlåda och hittat in i vårt hus. Där bland breven ligger kallelsen till nästa operation. I mars är det dags igen!

Året 2017 är prova nya saker och säg inte nej till erbjudanden som berikar livet!
Cykelvasan är dock väldigt lång… haha!

Ha D Gott – Igelkott

Operation slutförd!

Operation klar!
Det gick så bra! Vi har en superhjälte i vår familj. Hon är lång, smal, blond och älskar hästar. Men hon är också den modigaste och mest imponerande 7-åring som finns.
Operationen tog lite längre tid än vi trott. Vi väntade, väntade och väntade tillslut gick vi och frågade. Det var som vi visste! De var på väg med henne från operationssalen till uppvaket. Om det inte hade varit för att hissarna bråkade hade vi säkert varit där före Luna. Efter att ha väntat på hissen i typ 5 minuter hamnade vi i en hiss som tog oss till 11e våningen och sedan fick vi fjäska oss in i en hiss med två syrror och en patient i en säng. De skrattade mest åt oss!

På uppvaket fick vi vänta en stund tills Luna vaknade sen ville hon därifrån med en gång. Käka lite glass och sedan iväg till avdelningen. Samma igen med hissarna så det blev en omväg genom en hel avdelning till hissarna på andra sidan =D En karavan med två sängar, två syrror, jag och Roger på villovägar på Sahlgrenska.

Innan var vi rädda för att hon skulle ha ont och framförallt att det skulle sätta sig inför vårens operation. Samma igen men andra sidan käken. Men hon ville mest hemför det var tråkigt på sjukhus. Tyckte det var onödigt att behöva sova där. Ville bli av med alla slangar men spara alla plåster. Hon fick för sig att hon skulle hoppa hage i korridoren, hoppade två steg innan hon kom på att det inte var någon bra idé med nyopererat ben. När hon skulle skynda sig till lekterapin tyckte hon att prata med kirurg Jonna var onödigt och höll på att riva hela droppställningen. Vi hann bara kika in och se hur det såg ut. Luna bestämde ganska snabbt vad vi skulle göra när vi vaknade. Vi sov gott!

Vakna, frukost. Kan vi gå nu? Lekterapin var det enda Luna tänkte på. Men vi var tvungna att vänta på läkarna och Luna ville inte gå in i rummet igen så då satte vi oss i korridoren. Tillslut kom vår läkare och bästa syrran Anna. Tillslut satt alla ner på golvet i korridoren.
4 vuxna, varav två i vita rockar på golvet med en superhjälte! Första gången som de hade hemskrivningsmöte på golvet. Det bjuder vi på!

Hemma! 4 veckor utan idrott. 2 veckor sjukskrivning. 2 veckor med 9-tabletter antibiotika om dan. Vilket också innebär 3 glassar om dan. Vi pluggade matte. Inte Lunas favoritämne. Mammas tålamod flyttade ut ibland. Fanns inte plats längre. Men klara blev vi. 2 nätter fick vi ta bort det onda med värktabletter. Annars var det mest två veckor med mindre spring, mer kontroll av mat och mindre risk för infektioner. Hade det inte varit för att Luna inte fick röra sig och att hon var tvungen att ta så mycket mediciner så hade hon säkert kunna börja skolan efter 1 vecka.
Nu laddar vi för nästa gång!

Ha D Gott – Igelkott